Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod används och reglerna undersöks med hjälp av praxis från Aktiemarknadsnämnden och Stockholmsbörsens disciplinnämnd samt genom intervjuer med personer från olika delar av finansbranschen.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod används och reglerna undersöks med hjälp av praxis från Aktiemarknadsnämnden och Stockholmsbörsens disciplinnämnd samt genom intervjuer med personer från olika delar av finansbranschen..

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter.Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det går att prognostisera utveckling på OMXS30 med hjälp av lämpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut på den svenska marknaden. Vidare är syftet även att undersöka möjligheten till att förbättra avkastningen med hjälp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhållas med denna investeringsstrategi jämfört med passiva alternativt slumpmässiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas på svenska OMXS30 mellan åren 1987 och 2008.

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen.Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är Den effektiva marknadshypotesen och signalteorin.Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

I denna studie undersöks möjligheten att prognostisera daglig avkastningen för branschindelad aktieindex, givet APT-modellen. Ur APT-modellen formuleras två modeller med olika grader av komplexitet, där möjligheten till dels prognosförmåga och dels möjligheten till att utveckla lönsamma strategier undersöks. Undersökning påvisar svårigheterna med att prognostisera avkastning för branschindelade aktieindex men att det är möjligt att utveckla lönsamma handelsstrategier ur de framtagna prognosmodellerna, där detta resultat leder till att effektiva marknadshypotesen förkastas.

Syfte: Syftet med undersökningen är att testa och analysera teknisk analys enligt en kortsiktig strategi på Stockholmsbörsen under åren 2000-2007. Vi ämnar även utvärdera delperioder med utmärkande egenskaper. Resultaten från undersökningen kommer att jämföras med en Buy & Hold-strategi i syfte att testa huruvida den Effektiva marknadshypotesen i dess svagaste form håller eller inte. Teori: Teorin har sin utgångspunkt i Effektiva marknadshypotesen och Behavioural Finance. Vidare förklaras de tekniska indikatorer som används i undersökningen; Relative Strength Index, Moving Average Convergence Divergence samt Bollingerband.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om några månadseffekter förekommer på den svenska obligationsmarknaden samt om denna effekt påverkas av konjunktursvängningarna. På så sätt hoppas vi kunna framlägga ytterligare forskning som bidrar till debatten om den sedan länge omdiskuterade effektiva marknadshypotesen. Utgångspunkten i denna uppsats är den kvantitativa metodansatsen, rättare sagt multipel regressionsanalys och dess hypotestester. Utifrån de empiriska resultaten kan vi fastställa att de undersökta statsobligationerna visar högre avkastning i oktober förutsatt att det råder lågkonjunktur. När endast månadseffekten undersöks (utan hänsyn till lågkonjunktur) visar endast de tvååriga statsobligationerna på en signifikant överavkastning i april och juni.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

SAMMANFATTNINGTitel: FöretagsförvärvSeminariedatum: 2009-07-03Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTSFörfattare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt KjellgrenFem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globaliseringSyfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Problem: Det har funnits många diskussioner kring traditionella finansiella teorier vad gäller den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Den effektiva marknadshypotesen talar för att marknaden är effektiv och att aktiepriserna återspeglar all tillgänglig information, vilket resulterar i att det inte är möjligt att göra bra investeringar. Behavioral finance anser däremot att marknaden påverkas av beteenderelaterade aspekter och därför inte är effektiv. Vad är det egentligen som ligger till grund för aktieägares investeringsbeslut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att, ur ett aktiemarknadsperspektiv, undersöka de psykologiska faktorerna bakom investeringsbeslut.

Syfte Att undersöka om det går att nå överavkastning gentemot OMXS30 på Stockholmsbörsen genom en högfrekvent contrarianstrategi och vilka faktorer en eventuell överavkastning beror på. Metod I vår studie valde vi att undersöka de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Högfrekvent aktiedata har inhämtats från databasen STORQ. En portfölj skapas varje dag med de fem aktier som presterat sämst från börsens öppning till klockan 12.00. Portföljerna hålls sedan fram till att börsen stänger klockan 18.00.